Så kan svensk industri nå energieffektiviseringsmål på 50% till 2030

Svenska industriföretag strävar generellt efter att vara bland världens mest hållbara företag.  Företag och övriga samhällsaktörer arbetar i ökande grad tillsammans för en mer resurseffektiv energianvändning. Det gynnar företagens konkurrenskraft, nya arbetstillfällen och möjligheten att nå nationella samt globala energi- och klimatmål.

Enligt Energimyndigheten står energisektorn för den största delen av de utsläpp som påverkar klimatet, både nationellt och globalt. Att använda energin resurseffektivt är en central åtgärd i omställningen till ett modernt fossilfritt välfärdssamhälle. I Sverige har vi som mål att uppnå 50 procent effektivare energianvändning till 2030, jämfört med 2005 års nivå. Fram till 2018 är måluppfyllelsen 29 procent. För att nå målet krävs ett gemensamt krafttag och en enad syn på de viktiga utmaningarna.

Energimyndigheten har i dialog och samråd med relevanta aktörer och myndigheter identifierat fem sektorer som är direkt avgörande för att nå energieffektiviseringsmålet till 2030. Inom respektive sektor har aktörerna pekat ut vilka strategiska områden och avgörande frågor som är viktigast att adressera just nu. En av sektorerna som är direkt avgörande för att nå energieffektiviseringsmålet till 2030 är industrisektorn.

Industrisektorns energianvändning uppgick år 2018 till 141 TWh vilket utgör 38 procent av Sveriges totala energianvändning. Räknar man in serverindustrin så tillkommer med tiden ett tiotal TWh energianvändning enligt Energimyndighetens bedömning. Eftersom industrisektorn står för en stor del av energianvändningen behöver industrisektorn fortsatta sitt arbete att ställa om till vad Energimyndighten definerar som ”Produktion i Världsklass”.  

Produktion i Världsklass

Med Produktion i Världsklass menas resurseffektiv produktion, resurseffektiva produkter i cirkulär kontext. I sektorn inkluderas industri, serverhallar, deras produkter och den produktionsnära tjänstesektorn. De strategiska områdena och avgörande frågorna inom industrisektorn för att som delmål nå 50 % energieffektivisering är enligt Energimyndigheten följande:

Resurseffektiv produktion

• Organisatoriskt och tekniskt förändringsarbete integrerar resurs- och energieffektivitet i systemsyn

• Samverkan och kunskapsspridning

• Energiintensiv industri analyserar i exergi och flödesperspektiv

• Digitalisering inkl. interkonnektivitet

Resurseffektiva produkter

• Design för minskad energianvändning i produktionen

• Minskad energianvändningen hos kunder och slutanvändare, inklusive tjänster och råvaruanvändning

• Produkt- och tjänsteutveckling för minskad resursanvändning i återvinningscykeln

Resurseffektiva värdecykler

• Leverantörskedjor ska vara resurseffektiva för att slutas till cykler

• Material- och energiflöden hanteras i cykliskt perspektiv

• Resurseffektiv energianvändning är integrerat i produktutvecklingen

Samverkan i systemet

• Energianvändning optimeras ur ett energiperspektiv för att lokalt/regionalt få mesta möjliga nytta av insatt energi

• Tvärvetenskapliga samarbeten och aktörssamverkan som industrikluster, regionala energi- och materialsamarbeten.

Viljan hos industriföretag att genomföra ovanstående är stark men att det ibland uppstår utmaningar att kunna prioritera interna personalresursers fokus och ägarens kapital till annat än investeringar som är direkt kopplade till kärnverksamheten. Det är där Tallkraft finns för att bygga, äga och driva lokala/regionala energieffektiviseringar som indirekt är kopplade till industriföretagets kärnverksamhet och som är viktiga för att bidra till dess långsiktiga  lönsamhetsmål och Sveriges energieffektivseringsmål på 50%.